Framtiden

Hej på dig!

Det är vanligt att en viss oro dyker upp när man står inför stora förändringar. Du har nu gått ut gymnasiet och därmed är en stor del av din tid i skolan avklarad. Vardagen, som du är van vid, har blivit annorlunda och du är med om en förändring i ditt liv. Ovissheten inför vad framtiden har att erbjuda är ofta något av det tyngsta när något förändras: vare sig det handlar om ett nytt skede i livet eller en kris/sorg.

Det är inte heller lätt att vara en del av samhället. Vi har i dag många (ibland oskrivna) krav på oss, som att skaffa jobb och familj och en stabil ekonomi. Det är också lätt hänt att man jämför sig med andra. Det som kanske ofta glöms bort är att det viktigaste ju faktiskt är att vi trivs med vår tillvaro och med livet. Tyvärr är det inte alla gånger så lätt att veta exakt vad det är man vill, men där är mitt råd till dig att våga. Våga pröva på. Självkänslan har en tendens att stiga då man gör nya saker, och ser att man klarar av dem, och då brukar oron också kunna minska.

Du kan också prova på att göra upp en konkret lista på vad det är du oroar dig för. Du skriver många redan här, så du har en bra början. Fundera sedan på vilka av de här sakerna du kan påverka. Hur kan du påverka dem? Vad kan du göra? Finns det något du kan göra redan i dag? Fundera på hur du kan ta dig till målet. Om du kommer fram till att det inte finns så mycket du kan göra åt saken just nu så hoppas jag att du finner ett lugn i att du påverkar det du kan just nu, och resten kommer sedan.

Du gör helt rätt i att försöka tänka positiva tankar! Redan där stoppar du den negativa spiralen en aning, och dina tankar tar en annan vändning. Försök att vända på orostankarna varje gång du märker att du oroar dig. Lägg märke till om det är i några speciella situationer dina orostankar kommer, hur de yttrar sig och vad de får dig att känna. Bryt sedan tankarna, exempelvis genom att tänka ”stopp”, och vänd tankarna till något annat.

Sedan undrar jag om du har någon du kunde bolla de här tankarna med? Att säga orden högt kan göra att de tappar sin kraft. Hur är det med vänner, exempelvis? Kanske är det så att de också brottas med liknande funderingar?

Försök att göra ditt bästa för att leva i nuet. Att oroa sig tar ju väldigt mycket energi, och det mesta som man oroar sig över kommer faktiskt aldrig att hända.

Ta hand om dig!

Varma hälsningar från Angelica