
Ungdomsinformatör Kix svarar
Hejsan!
Tack för din fråga, så bra att du hittade in hit till vår frågetjänst :)
Ledsen att höra att du lider av ångest, och att du har en svår relation till mat.
Hur mycket vi är benägna att gråta är helt en individuell grej. Vi har olika lätt/svårt för det, oavsett hur vi annars mår. Att gråta kan vara ett nyttigt sätt att få ut känslor, men det är inte alltid som det ”går”.
Men ifall en människa som innan har kunnat gråta plötsligt inte kan gråta längre, eller ifall någon som annars inte brukar gråta plötsligt börjar gråta ofta, så brukar det vara ett tecken på att den människan kanske inte mår bra. (När man undersöker exempelvis depression så brukar psykiatrikern kunna fråga mera om ifall ”vanorna i HUR man gråter” har ändrat, än om hur MYCKET man gråter.)
Att känna sig tom samtidigt som man upplever ångest är DEFINITIVT lika mycket ångest som att ha ångest och gråta över det. Vi reagerar olika, och det går inte riktigt att jämföra vad som är ”värst”. Det är den individuella upplevelsen av att det är jobbigt som räknas. Att känna sig tom och inte känna att man kan gråta så kan även det vara jättebesvärlig känsla!!
Jag skulle starkt rekommendera att du gick till någon professionell och pratade om de här känslorna som du har. Eftersom du säger att de ofta har att göra med mat så skulle det kanske vara en bra start att ta kontakt med Livslust-projektet. De är jättesnälla där och erbjuder fem besök via nätet, gratis. Du kan fylla i deras kontaktblankett HÄR, där du också kan önska hur du vill bli kontaktad. Tillsammans med dem kan man fundera över sin situation, och planera ifall man vill ha fortsatt hjälp.
Du kan också ta kontakt med exempelvis kuratorn eller skolpsykologen på din skola, eller chatta anonymt på Ärligt Talat-chatten.
Hoppas det börjar kännas bättre snart! Ta hand om dig <3
Kram, Kix
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar