
Ungdomsinformatör Stinke svarar
Hej och tack för din fråga!
Du skriver att du är beroende av att spela på nätet och inte kan sluta, och om det finns någon hjälp att få vid situationer som denna. Först och främst är det bra att du själv har uppmärksammat detta beteende. Att spela på telefonen eller via andra ”skärmar” kan räknas som ett beroende eller ett problem om man märker att det börjar gå ut över resten av ens liv. Det innebär att man t.ex. märker att man inte har kraft, tid eller motivation att göra andra saker som man borde göra. Jag antar att det är så som det är just för dig eftersom du skriver att du spelar hela tiden och att du har gjort det under några års tid. Du skriver att också din pappa har uppmärksammat detta, och det är hans uppgift som ansvarsfull vuxen.
Det finns en allmän rekommendation enligt vilken en lämplig tid för ungdomar i skolåldern att vara på olika skärmar skulle vara 2 timmar per dag. Men nu är det trots allt år 2022 och du är helt uppvuxen med teknik omkring dig, därför är det viktigt att kunna skilja på de ”verkliga” problem som t.ex. spelandet kan innebära och vad som ännu kan anses vara ”vanlig” användning. Att spela kan vara ett lika verkligt fritidsintresse som t.ex. fotboll. Så då kan du börja med att ställa dig själv frågan om spelet du spelar är så pass utvecklande/utmanande att det skulle kunna kallas för ett fritidsintresse?
Om du i dig själv märker tecken på att spelandet har blivit ett problem, d.v.s. att det mer påminner om ett beroende än ett ”harmlöst intresse” så är det säkert bra att försöka begränsa spelandet lite. De negativa tecken du då kan märka är t.ex. irritation hos dig själv då du inte får spela eller ångest då du inte har spelat tillräckligt. Det kan också innebära att du har ett problem om du börjar ersätta t.ex. vänskapsrelationer eller alla andra fritidsintressen med att spela.
Det finns ingen direkt ”quick fix” för att komma ur ett beroende, varken då det handlar om spel eller någonting annat. Men det börjar med att våga medge det för sig själv, och efter det att försöka få hjälp eller våga be om hjälp från personer som kan hjälpa dig. Det positiva är att din pappa verkar vara villig att hjälpa dig även om det nu kanske inte yttrar sig på ett så positivt sätt.
Kanske du kan be din pappa sätta sig ner med dig så ni kan tala om hur du på lång sikt kunde minska på ditt spelande. Gör t.ex. upp regler för hur länge du får sitta och spela och sedan följer du dem. Det är bra att du tänker igenom varför du spelar och vilket behov det fyller hos dig. Är det t.ex. ensamhet eller nedstämdhet som du försöker döva genom det?
Om du vill diskutera med någon så kan du alltid tala med din skolkurator, skolhälsovårdare eller din kommuns ungdomsledare som säkert kan styra dig vidare till andra tjänster där du kan få hjälp om det skulle behövas.
Hälsningar
Stinke
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar