
Socionomstuderande Sabina svarar
Hej,
Jag förstår att det här kan kännas jobbigt för dig. Är det här något som sker hela tiden eller är det någon specifik situation/något samtalsämne som triggar igång detta och du märker att ditt uttal försämras och du börjar stamma? Du kan försöka fundera kring det här - när är ditt uttal/stammande som värst och när sker det mer sällan? Vad är det som skiljer sig åt från när du gör det mera eller mindre? Är det personerna du pratar med, samtalsämnena, eller miljön/omgivningen som gör dig obekväm?
Hur är ditt mående sådär annars? Har du t.ex. känt dig mera stressad på sistone och/eller sover du dåligt? Om man är trött så kan det nämligen påverka ens språk och uttal. Fundera kring ditt eget mående och om det är något har ändrats på sista tiden, då du skriver att du aldrig har haft problem med det här förut.
Försök att slappna av och inte ta för stor stress över det här. Om man blir upp i varv och orolig så kan det förstärka och förvärra uttalet och stammandet. Då kan det lätt hända att man hamnar i en ond cirkel som sen är svår att ta sig ur.
Om du känner att det här är något som du inte kan sluta oroa dig över så skulle det vara bra om du kunde pratade med någon om detta. Kanske du kan prata med dina föräldrar och så kan ni tillsammans vända er till exempel skolkuratorn eller skolhälsovårdaren. Eller så vänder du dig dit på egen hand, det går också. Du kan genom skolhälsovårdaren t.ex. få en remiss till en talterapeut och skolkuratorn kan hjälpa dig att fundera kring vad det är som ligger bakom det här.
Tveka inte att vända dig till någon som kan hjälpa dig, för hjälp finns att få.
Ta hand om dig<3
Kram,
Sabina
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar