Saknar mitt ex jätte mycket. Det är nästan ett halft år sen jag gjorde slut med honom och kanske 4 månader sen jag slutade prata med honom (har inte haft någon kontakt med honom sen de).
Jag gjorde slut för jag orkade inte längre, hade inte sett honom på en månad och i stort sett bråkade vi bara hela tiden (p.g.a. att jag mådde dåligt av flera olika anledningar som jag av nån anledning inte kunde berätta för honom), och min mamma sade också att gjöra slut med honom eftersom att jag inte mådde bra.
Ångrade typ direkt att jag gjord slut med honom och sade det till honom men han visste inte om han skulle kunna fortsätta vara tillsammans med mig eftersom att han inte kunde lita på att jag inte skulle göra igen det jag gjorde (inte berätta för honom varför jag mådde dåligt och som ledde till att jag ofta var sur på honom).
Vill ha honom tillbaka jätte mycket. I mars skulle vi ha haft 2 år tillsammans :(
De känns som att jag inte har nått att leva för längre.
Ungdomsinformatören Sanna svarar
Hej!
Det verkar som att ni har en del att reda ut med ditt ex. Det är svårt med känslor, ibland vet man inte riktigt ut och in på sig själv. Man vet inte vad man vill och så kanske man i hastigheten gör något överilat som man sen ångrar. Det mesta brukar nog gå att reda upp. Så länge det finns liv finns det hopp lyder ett gammalt talesätt.
Jag tror att du borde ta kontakt till ditt ex och ta en träff där ni kan reda ut saker å ting. Om ni ska vara tillsammans måste du kunna vara ärlig mot honom, han måste kunna känna att ni inte har några hemlisar mellan er. Visst finns det undantag, ibland om det inte har något med honom att göra och om det känns jobbigt att berätta så måste man få hålla saker för sig själv. Men om det börjar gå ut över förhållandet man har med en annan människa, då borde man berätta vad det är som gör att man är ledsen och inte lycklig. Om man inte kan berätta sånt för varandra så kanske man trots allt ändå inte ska vara tillsammans. Det är ju meningen att båda ska må bra och vara lyckliga i förhållandet, den ena eller båda ska ju inte vara olyckligare i förhållandet än utan. Om någondera får sådana känslor så ska man genast reda ut det, det är inte rätt mot någondera om man krampaktigt håller sig kvar i ett förhållande som man inte mår bra av. Då måste båda få chansen att bli lyckligare med någon annan.
Det är också väldigt vanligt att man resten av sitt liv kommer att ha speciella känslor för sin första pojkvän/flickvän. De som varit den första att komma in i ens hjärta kommer för alltid att ha en liten plats där, fast man sen möter andra kanske ännu större kärlekar. Dina funderingar är helt normala och vanliga. Ni var tillsammans en lång tid och har såklart massor med fina minnen ihop. Men med tiden brukar ens minne också kunna sätta lite mera rosaskimmer på vissa saker. Då du tänker och minns hur bra ni hade det tillsammans, hur mycket roligt ni gjorde och upplevde, försök då också att fundera över sådana gånger som ni inte hade det bra. Försök minnas dagar då du funderade att du borde göra slut, inte hade de rätta känslorna osv. Hur kändes det då? Är det sånt som kanske skulle finnas kvar mellan er om ni skulle bli tillsammans på nytt? Om man inte har rett upp allt gammalt så finns det kvar och kommer i något skede upp till ytan igen. Är de fina minnena värda de som inte är lika bra? Vad är det som säger att du inte skulle känna på samma sätt igen efter ett år eller två? Såklart har alla förhållanden sina bättre och sämre dagar, ingen har tjo och tjim och klackarna i taket varenda dag, fast vissa låtsas så. Men det jag menar är att du måste ta dig en ordentlig funderare på din känslor för den här killen. Har det ändrats på något sätt nu från förr? Jag förstår att han är rädd för att bli dumpad en gång till och det gör att han kanske inte är så pigg på att försöka om allt ska vara som det var förr. Om ni ska ha en framtid tillsammans så måste kanske vissa saker ändras. Ni måste kunna känna att ni vågar vara helt öppna för varandra och säga hur ni vill ha det. Vad ni är nöjda med och vad ni vill ändra på.
Det är så lätt hänt att man slinker tillbaka in i gamla vanor och så fortsätter man där man slutade för ett halvt år sen, med både de fina och de mindre fina sidorna av förhållandet. Mitt råd är att ni rensar bordet och ser om det finns känslor kvar för att försöka på nytt. Ibland funkar det och ibland inte, men båda ska vara villiga att ge det en ärlig chans för att det alls ska ha en möjlighet att lyckas.
Många kramar från ungdomsinformatören Sanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar