Ätstörningar, våga skaffa hjälp?

19.04.2011
Hej, jag har själv börjat fundera lite på hur jag egentligen mår. Har kommit fram till något jag vetat en längre tid, att jag har ett ohälsosamt förhållande till mat. Kan svälta mig flera dagar för att vräka i mig i mängder en annan dag. Vill inte börja gå in så detaljerat men jag mår inte bra av det. Funderade på att berätta åt någon och se om jag kan gå i någonslags terapi för det men då kom jag fram till en stor fråga.

OM jag söker hjälp vad kommer det för konsekvenser utav det? Kommer framtida arbetsgivare veta om att jag har ätstörningar, har de rätt att neka mig arbete? Om jag vill adoptera, kan de neka för att jag inte är tillräckligt frisk? Ätstörningar sägs det ju att man inte blir frisk av, tankarna kommer ju alltid finnas där men man måste bara lära sig att hantera dem.

Känns väldigt jobbigt. Det är jobbigt att klara av vardagen redan nu, men det är ju inget mot när alla kommer att se mig som en sjuk männska. För jag tror att alla vet att vi särbehandlar sjuka människor mer eller mindre. :/

Så snälla berätta vad som eventuellt händer om jag någonsin tar steget att söka hjälp?
25.11.2011

Hejsan,

Först och främst vill jag säga att vilken tur att du vet om att du har en ohälsosam inställning till mat, det är redan ett stort steg till ett friskare liv. Du ska heller inte oroa dig för att söka hjälp, för inom vården har alla tystnadsplikt, det betyder att de absolut inte få yppa något om din sjukdom åt någon annan än dig, oavsett om det handlar om en ätstörning eller t.ex. diabetes. Så jag skulle säga att du absolut inte får några konsekvenser av att söka hjälp, tvärtemot! Inga framtida arbetsgivare har rätt att kolla din hälsa osv.

Mitt råd till dig är att söka hjälp på en gång, det är lättare att bli frisk om man söker hjälp i god tid. Vissa kanske aldrig blir helt frisk från sin ätstörning, men jag tror nog att många nästan blir fullständigt återställd. Oroa dig heller inte för vad andra skulle tänka om dig om de vet att du har en sjukdom, att ha en ätstörning borde vara som att ha vilken sjukdom som helst. Dessutom behöver man ju inte skylta med att man har en sjukdom om man nu inte vill. Det bestämmer bara du.

Jag hoppas att du tar steget till att söka hjälp, livet är för kort för att må dåligt!

Lyckönskningar, Anna- sjukskötare och kostrådgivare.

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Mat

Jag har sån ångest över att jag gått upp 1 kg sen i lördags, och asså vet int varför men jag skippade iallafall frukost och lunch idag och ändå så har jag gått upp 800 gram från imorse.
Läs mera

Tw! Läs inte detta om det triggar dig att läsa saker om vikt och utseende. Asså jag har då aldrig blivit diogniserad med ätstörningar, för har aldrig vågat säga till nån hur jag kämpar med maten. I sk...
Läs mera

Jag sko vilja bli smalari, skriver info i hemlig tillägg information, men jag vill göra det hälsosamt. Vad skulle det rekommenderas att jag ska äta, säg maträtter som är omtyckta, hur mycket ska jag r...
Läs mera

Hej!
Jag undrar vad det är som är fel på mig jag äter bara ibland lunch eller mellan mål å så måst jag äta middag annars skulle mina föräldrar börja tro nå å jag vill inte att dom ska veta att jag har...
Läs mera