Best friend

Hej<3 

Ursäkta att du fått vänta en stund på svar. Hoppas du hittar hit att läsa det ändå!

Jag hör verkligen hur mycket hon betyder för dig. När man har haft en bästa vän så länge, och hon har varit den person man kunnat prata med om precis allt, kan tanken på att hon ska flytta kännas fruktansvärt jobbig. En så god vän kan börja kännas nästan som en del av sig själv, eller som en syster. Det är helt okej att vara ledsen, rädd, arg och samtidigt försöka vara glad för hennes skull. Du behöver inte välja en känsla utan du får känna allt på en gång eller växla mellan känslor.

Men kom ihåg - att hon flyttar betyder inte att du förlorar henne! Er vänskap kommer finnas kvar och ni kommer kunna ses och höras och skrivas regelbundet, fast det förstås suger att ni kommer va i olika skolor. Jakobstad är ändå inte såååå långt borta (tur i oturen att hon inte flyttar till typ nåt annat land), och ni kommer kunna fortsätta vara en viktig del av varandras liv. Ni kommer också kunna planera när ni ska ses. En vänskap på nio år försvinner inte bara för att avståndet blir lite längre! Tänk på alla mysiga sleepovers som ni kommer få se fram emot nu under helger när ni bor i olika kommuner..? :) Och upptäcka nya ställen tillsammans?

Och jag förstår att det kanske känns som att hon är din enda trygghet just nu. Men jag tror du kommer att hitta fler människor omkring dig som du känner dig trygg med. Det betyder inte att din vän är eller kommer bli mindre viktig, men du kommer att hitta nya sätt att vara i skolan som också funkar, med lite tid. Det kan till och med i längden vara en bra sak att inte sätta för mycket av sin trygghet på bara en person.
Du skriver att du har lite trust issues, och det är okej, det kan man få speciellt ifall man blivit sviken i nåt skede av livet. Men försök att vara öppen till att också hitta nya vänner, det kommer hjälpa dig, även om ni kanske inte blir fullt lika nära som med just den här tjejen.

Det låter som att det här gör så fruktansvärt ont att du kanske också behöver stöd av en vuxen omkring dig? Berätta för exempelvis en förälder, skolkurator, lärare eller någon annan vuxen du litar på hur starkt du känner. Du behöver inte vänta tills hon flyttat innan du börjar prata om det. 

Och försök att inte bestämma redan nu att du inte ska gå till skolan den dagen hon flyttar. Jag fattar att det kanske känns som det enda du kommer kunna göra, men skolan och dina rutiner kan faktiskt hjälpa dig genom den värsta tiden efteråt. Du kan istället be en vuxen på skolan att finnas nära dig just den dagen, om det finns någon som du litar på där lite extra mycket?

Dina känslor är stora just nu (rimligt så, jag fattar absolut att den här situationen är superjobbig!!), men de är inte farliga i sig. Exempelvis en ångestattack kan kännas som att man inte står ut, men den går över. När det känns riktigt jobbig; försök sätta dig ner, andas långsamt och påminn dig själv: "Jag är ledsen och rädd just nu. Det är okej att jag känner så just nu, det är inte farligt, och jag behöver inte lösa hela framtiden idag". Sen kan det vara bra att hitta någon sorts kreativt utlopp på känslorna, exempelvis att måla, skriva, lyssna på musik, dansa, sminka sig, rita, eller något annat som du gillar att göra. Det kan hjälpa för stunden att sysselsätta sig med något sånt.

Du kommer inte behöva sluta älska din bästa vän bara för att hon flyttar. Och du behöver inte klara den här förändringen ensam, ni är ju två om den <3

Många kramar, Kix