Ensam

Hej!

För det första: vad gullig du är som tänker på hur hon känner sig! Det borde finnas fler i världen som du, vännen! Du är inne på helt rätt spår och du kan göra sååå stor skillnad för den här tjejen! Vi är så stolta över dig!

Du skriver att du inte direkt vill bli bästis med den här tjejen för du har redan ditt gäng, och det är helt okej. Visst vore det ljuvligt om dina vänner också kunde acceptera henne som en av er, men ibland är det svårt att direkt påverka andras tyckande och tänkande. Vi väljer alla själva hur vi ska bete oss, men genom hur vi beter oss så kan vi locka andra, till och med "lura" dem utan att de fattar något. Du KAN göra mycket för den här tjejens självförtroende och chans att få vänner. Visa att DU accepterar och gillar henne, det brukar smitta av sig. Folk följer strömmen, så om en börjar visa vägen så brukar andra följa efter. På samma sätt funkar ju mobbning, så försök att göra omvänt och försiktigt höj på hennes rykte och anseende i långa loppet.

Till exempel kunde du försöka dra med henne i större sammanhang, tex när ni är alla tjejer i klassen. Så "osynligt" du bara kan så kan du försöka fösa ihop henne med andra tjejer, samtidigt som du strör små komplimanger över den här ensamma tjejen. I stil med "Du som är så bra på att xxx, de blir säkert glada av att få med dig i sitt grupparbete." Småsmå saker för dig kan vara jättestora för henne, tex bara att du drar med ditt gäng och också sitter framför klassrummet innan lektionen ett par gånger. Säg att du vill ha lugn och ro en stund och vad smart hon är som hittat på att sitta just där. Ska ni på disco, så bestäm med alla tjejer i klassen - inklusive hon - att ni alla ska träffas utanför klockan det och det och hänga tillsammans på discot. Eller sitta tillsammans allihopa i bussen, eller vad som helst där du kan inkludera ALLA. Och om dina kompisar säger något nedlåtande om henne, så försvara henne som om det skulle vara en självklarhet att hon inte är som de påstår, eller som att det inte alls är något fel med att vara som de påstår att hon är. Gör ingen stor sak av det, bara verka som att det ju är självklart att de har fel om just det här, vad pratar de riktigt om nu för tokigheter. Du har en maktposition så använd den rätt! Om ett år eller så när hon ser tillbaka på sitt liv kan hon ha dig att tacka för att hon kom ur sin ensamma bubbla och vågade börja prata med folk och få vänner!

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna