Hur ska man bete sig?

Hej, voj, gulli vännen......jag lider med dig :(
Det är konstigt då det för alltid varit så att tjejer inte kan vara tre......killar kan vara hur många eller hur få som helst funkar.
Varför ska det vara så?
Du är duktig som hittat andra nya kompisar att vara med, helt rätt! Just så ska de vara. Om man tex gått lågstadiet tillsammans är det ofta så att sen då det kommer flera och nya människor att umgås med (i högstadiet) så är det lätt hänt att man glömmer de gamla vännerna, för då är det så kul och spännande med nya ansikten.

Men det är ju absolut inte schysst att göra så, men tyvärr så är det många som ändå gör det.

Hur var det då när hennes nya kompis var borta och hon var med dig, var du bara med henne då och struntade i dina nya kompisar eller? För egentligen skulle du ju vara helt som vanligt med dina nya kompisar och om hon då söker sig till dig så måste hon ta hela paketet med dina nya kompisar också.

På det sättet kanske hon skulle märka att du har också gått vidare och har nya bästisar, att du inte sitter där redo att genast hoppa in om hon mot förmodan skulle behaga vara med dig.

Då tror jag att hon kanske skulle börja vädesätta dig mera.
Om det går så försök att strunta i henne, koncentrera dig på dina nya kompisar, hitta på kul tillsammans.
Visa din gamla kopmis att du minsann inte sitter ensam och sörjer efter henne.......
Och blir det på nytt så att hon kommer till dig och vill vara kompis så visa då att det inte är så bara att komma då det passar, du kanske har annat planerat med någon annan.
Det är bara du som kan sätta ner foten då det gäller det här, visa att du är ingen man bara sliter och slänger hur som helst!

Försök om inte annat så för din egen skull att inte jaga upp dig över det här, låt det inte störa dina tankar, tillåt dig inte att bli ledsen över det, utan fortsätt som vanligt, skratta, ha kul, umgås med vänner.

Du mår bara dåligt själv om du låter detta ta över dina tankar, inget ändras för att du ältar det för evigt, allra minst ändras henne attitiyd, tyvärr.

Kramar, Sanna