Jobbigt

Hej Idioten (NOT, varför skulle du vara en idiot??)

Hmmm... jo du, det här hör nog till de knepigare kärleksproblemen vi fått hit som fråga den senaste veckan. Minst sagt komplicerat. Men vi ska försöka berätta vad vi lärt oss om kärleksförhållanden i allmänhet och försöka reda ut det här med dig - på basen av våra egna erfarenheter och åsikter, för något mer än våra personliga åsikter kan vi inte ge dig. Men det var ju åsikter du ville ha ;)

Du skriver att ni dras till varandra och det är helt naturligt. Man kan inte bestämma vem man "klickar" med, bara vad man gör eller inte gör åt det. Till det här kommer en naturlig nyfikenhet på allt som har med kärlek (och sexualitet) att göra, ofta också en längtan efter att bli älskad/uppmärksammad/åtrådd. Ofta tar man de chanser man får att utforska det här och ibland går det bättre och ibland sämre. På sätt och vis är det helt förståeligt att just ni två har Något tillsammans: ni klickar med varandra, men ni har också chanserna och tillfällena att utforska det tillsammans. Eventuellt dessutom på ett bra sätt, eftersom ni också är kompisar. Ni vet att ni trivs med varandra, ni känner varandra bra, ni är på ett plan helt trygga och er själva med varandra och ni kan anta att ni inte kommer att försvinna ur varandras liv i första taget, tack vare att han är din brors kompis. Gissar vi. Det är som upplagt för en kärlekshistoria.

Men i ert fall kanske situationen skulle ha sett heeeelt annorlunda ut om han inte hade varit din brors kompis. Kanske är det både på gott och på ont att han är det? Utan det så skulle det här kanske aldrig ha hänt mellan er. ELLER, skulle ni ha haft ett helt "normalt" kärleksförhållande och varit ihop? Men nu verkar ni ha kommit överens om att din bror är ett "hinder", att ni inte vill berätta om er för honom. Varför? Tror ni att han skulle bli förbannad eller förbjuda det eller något? Skulle han se det som ett svek? Då kan vi mycket väl förstå att ni väljer att hemlighålla er "affär". Men om inte - varför? Kan det vara för att det känns spännande att hemlighålla ert Något, som en extra krydda att det är lite förbjudet? Det finns massor av förhållanden som aldrig skulle ha uppstått eller fortsatt om det inte var för att det handlade om "förbjuden kärlek" - är det här en faktor i ert förhållande? Skulle ni ha fortsatt smyga om ni inte hade behövt smyga? Vad skulle hända, tror du, om ni gick ut öppet och blev ett par "på riktigt"?

Hmm... det kanske inte behöver vara något negativt med att ha den här extra kryddan i ert förhållande, inte om ni har era "spelregler" klara. Om ni är helt överens om att ni ska hålla ert Något på just den här nivån och inget mer, då behöver det inte vara "dåligt" att forstätta. Även fastän ni bråkar emellanåt, för man bråkar ju i alla kärleksförhållanden. Men bråkar ni för något som har med ert förhållande att göra, som exempelvis ifall ni har olika åsikter om och förväntningar på hur ni borde funka tillsammans, så kanske allt det här hemlighetsmakeriet är skadligt för er. Det är kanske det svåra med att ha en sådan här off-and-on-relation, om man förväntar sig olika saker av varandra, behöver olika saker av varandra. Fastän man är överens om att inte vara ihop, så kanske man ändå har förväntningar på förhållandet, är besviken på att det inte riktigt är "på riktigt", har känslor för varandra som varken slipper åt att växa sig starkare eller gå över och glömmas... I varje förhållande finns det nog en inneboende vilja att utveckla förhållandet, tror vi, och har man bara Något, så kanske man blir frustrerad till slut. Speciellt om er grej aldrig blivit officiell, aldrig riktigt riktig. Det är lite som i ett KK-förhållande.

Speciellt knepigt blir det när/om det kommer en tredje person med in i bilden, någon du eller han blir allvarligt itnresserad av. Säg att du skulle få något allvarligt på g med en kille och den nya fick veta senare att du fortsatt träffa din brors kompis fastän du hade träffat den nya? Och kanske en viktigare fråga: Hur skulle det kännas ifall han blev ihop med någon annan och var upp-över-öronen-kär i henne? Som ni har det nu, så är det ju oundvikligt att antingen du eller han träffar en ny, en som är viktigare än det ni två har tillsammans nu. Hur kommer det att kännas då, tror du? Om du nu rycker på axlarna och ärligt kan säga "inget speciellt", ja då har du nog inga problem varken med att forstätta strula med honom eller dumpa honom och gå vidare i ditt liv. Men om det skulle ta ont att se honom med en annan, mer än bara av vanlig svartsjuka/avundsjuka på att någon du bryr dig om hittat kärlek?

Sedan finns ju också den lilla risken att ni känner er "upptagna" (= inte riktigt singel) för att ni är med varandra? Kanske ingen annan har en chans att komma in i era liv? På sätt och vis är det ju kännas tryggt och bra att alltid ha någon - men det bidrar ju också till att ni inte slipper vidare med era liv. Visst kan man "fool around" med någon i brist på något intressantare, nästan lite som tidsfördriv ifall man är allmänt kärlekskrank men inte har någon annan som får fjärilarna att fladdra i magen på en just då. risken är alltså bara att man "låser sig" till varandra. Är han värt det?

Varför kan ni inte bli ihop på riktigt? Bli ett par officiellt? Tror du att det inte skulle funka eller ligger något annat bakom? Varför måste ni hemlighålla det? Skäms ni för att ni är med varandra? Om du bara skulle behöva ta hänsyn till dig och honom (inte till din bror, till kompisar, föräldrar osv) - vad skulle du innerst inne vilja göra då?

Kanske har du blivit lite klokare genom att svara för dig själv på de frågor vi ställt och de tänkbara förklaringar vi lagt fram? Kanske vet du nu hur du vill fortsätta? Vi hoppas det. som sagt så behöver det inte vara något illa med er relation som den är nu - om inte någon av er tycker att det är något fel på den. tycker någon av er det, så borde ni nog göra något åt saken. För hur som helst kommer det inte att kunna fortsätta så här i all oändlighet heller. Det är kanske det enda som är klart här, tycker vi. Fast än en gång: kom ihåg att det här är bara våra åsikter och funderingar. Någon annan kanske skulle ha svarat något helt annat åt dig!

Vi håller tummarna för att du blir lycklig snart - det är väl det enda som är viktigt, eller hur ;) Stooor kraaaam, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna