lilla jag

Hej help!

Oj vännen, vad bra att du frågade oss om det här! Sådana här tankar och känslor ska man absolut inte sitta ensam med, för då växer de sig bara större och det känns bara svårare att faktiskt göra något åt dem! Vännen, du ska inte behöva ha självmordstankar för det här! Det är just det vi menar med att tankarna kan bli för svåra och tunga om man bär på dem ensam. Så det var bra att du frågade oss, vi ska försöka ge dig tröst, stöd och råd här.

Men gå ändå gärna och tala med kuratorn också! Inget problem är för litet eller för stort för henne/honom heller, och att hjälpa folk med deras problem är ju hennes jobb! Du kan ju fast printa ut din fråga som du skrev till oss och ge den åt henne i handen - då behöver du ju inte börja med att berätta, utan hon är up-to-date direkt. Det kanske känns lättare. Och vet du, det är absolut ingen fara ifall du börjar gråta! Du mår dåligt och då FÅR man gråta! Lite mascara och puder med i väskan bara, så ser ingen!

Huvudsaken här, vännen, är att du förstår att din kusin-bästis INTE FÅR SLÅ dig! Inte heller knuffa, buffa, knipa, lugga osv. Det är ju våld ju, misshandel! Det ska ingen behöva tåla, hur "på skoj" det än är och hur nära släkt eller vännen man än är. För vet du, det nöter ner ditt självförtroende när hon slår dig och du inte säger ifrån. För varje skoj-slag, så lossnar en liten flisa från din självkänsla - för hon är ju en av de människor som står dig närmast i livet, så det är klart att det på sätt och vis tar extra ont när just hon slår.

Samtidigt förstår vi att det kanske känns svårt att säga ifrån på skarpen åt henne ifall du är rädd att hon ska bli arg på dig för det eller sluta hänga med dig då. Men det är vad du måste göra! Visa att du inte går att trampa på i all oändlighet, att även du har en gräns för vad du tål. Bli riktigt arg! Kanske DU kan hota med att sluta hänga med henne ett tag tills hon tar dig på allvar och slutar med sådana där elaka fånigheter som att slå på och knuffa folk. Är hon kvar i dagis, eller? För se, alla fortsätter vi ju att uppfostra varandra livet ut, det slutar inte vid dagisåldern och det är inte bara föräldrar som uppfostrar. Under hela livet visar alla åt varandra vad som inte är acceptabelt beteende antingen genom att visa ilska, straffa eller helt enkelt undvika. Men om ingen säger till när en viss människa beter sig fel, så kommer ju den människan bara att fortsätta. Nu måste du säga till åt henne - och så att det känns ordentligt för henne. Ge henne en mental kalldusch så att hon vaknar upp och fattar vad det riktigt är hon håller på med!

Varför slår hon? Har du någonsin frågat varför? Folk går ju inte omkring och slår folk så där på skoj bara utan anledning. Oftast ligger det något bakom. Små barn slår när de inte hittar något bättre argument eller inte kan uttrycka sig i ord. Vuxna män slår ofta av samma anledning, de använder sin styrka för att trycka ner någon viss människa. Men ingen borde få gå omkring och slå folk för att de har tråkigt på lektionen, vill verka cool eller som den som har övertaget - eller för att de missuppfattat hur hela mänskligheten fungerar och på riktigt tror att det är ROLIGT att slå och bli slagen. Det är en rätt barnslig inställning att smärta är humoristiskt. Så säg det till henne. Hon kanske inte ens märker det själv, utan gör det bara av gammal vana - och hon kanske inte märkt eller tänkt på hur det får dig att se ut i alla andras ögon? Du "sjunker" ju i deras ögon om du låter dig behandlas så där. Och hon kanske inte håxat hur det får dig att må?

Stå på dig och stå upp för dig själv! Då kommer även din självkänsla att växa sig starkare också! Du är värdefull och är absolut inte värd slag och knuffar! När din självkänsla stärks, så kommer du också att märka att du inte lika lätt tar illa upp när kompisar gör eller säger något dumt. Självkänsla är känslan när man innerst inne vet att man är bra och duger som man är oavsett vad som händer åt en eller vilka misstag man själv gör.

Stooooor kraaaaaam, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Lena