Min fina vän

Hej,

I den ålder där du befinner dig just nu är det ganska vanligt att det blir som du beskriver. Ibland utvecklas man lite åt olika håll, träffar nya vänner, hittar nya intressen, och speciellt om man t.ex. börjar studera på olika ställen. Det kan vara väldigt tungt om man upplever att man själv blir "ensam kvar" och den andra går vidare.

Men det händer också att man senare hittar tillbaka till varandra och att man kommer ihåg vad det var som gjorde att man var så goda vänner från första början. Det som förstås då behövs är att det är någon som "tar tag" i det så att det blir av att man ses. Ibland kan det kännas lite off första gången man tr5äffas om man inte har gjort det på ett tag eftersom man måste bekanta sig lite på nytt, men bara man tar sig igenom det så brukar det lösa sig. Idag finns ju också fördelen med sociala medier där man kan skicka åt varandra och påminna den andra om ens existens.

Så jag tycker att det bästa du kan göra är att fortsätta försöka hålla upp kontakten och se om ni kan träffas och göra saker. Det är ingen skam i att berätta för någon att man saknar hen och att man gärna skulle ses så du förlorar ingenting på att försöka.

Hoppas att ni hittar tillbaka till varandra.

Kram,

Tessi