Patalooginen valehtelija?

Hej!

Vad bra att du frågar oss, för vi förstår att du är bekymrad. Vi har läst lite om det här inom psykologin, så vi ska se om vi vågar oss på ett svar. Pröva först vad vi säger här nedanför och verkar det inte hjälpa, så kan vi ännu pröva med våra experter inom kognitiv beteendeterapi och psykologer. Tyvärr är det vanligt bland unga tjejer och killar att börja ljuga om något och sedan bara ljuga mer och mer och mer, så vi känner igen typen...

Och innann vi börjar: vilken himla tur att hon har dig! Vilken ljuvlig vän du är som bryr dig om henne! De flesta skulle ta avstånd från en sådan kompis, dra sig undan och låta henne falla fritt. Så därför önskar vi att du orkar lite till! Överge henne inte! Det är nu hon behöver en riktig och äkta vän! En enorm styrkekram till dig!!!

Tyvärr kanske det här hör till de grejer som det inte finns något "rätt" svar på, inget "gör så här så blir det bra på direkten", ingen lätt omväg att gå för att få henne att sluta ljuga. Vi tror nämligen att det inte finns något bättre sätt än att börja säga emot henne. För varje gång du håller käft när hon ljuger, till och med hjälper henne att ljuga genom att tex hålla med henne fastän du vet att hon ljuger (kanske bara för att liksom backa upp henne av lojalitetskänslor mot henne) så slipper hon ju undan med lögnen. Ju mindre hinder hon stöter på, desto mer kan hon ljuga och desto djupare in i det beteendemönstret hamnar hon ju. Det som började med en vit lögn eller nödlögn blev så småningom en vana som nu är på gränsen att bli en riktig beteendestörning. Det sägs ju också att lögner bara föder nya lögner, eftersom du hamnar att ljuga mera för att inte bli avslöjad för den förra lögnen. Att ljuga om sådant som ingen kan kontrollera riktigheten i gör också att man kan hitta på mer och mer - tills det nästan är som om man skulle leva i sin egen påhittade värld. Det är förrädiskt lätt att hamna in i den här onda cirkeln men det kan kännas nästan omöjligt att ta sig ur den.

För hur ska hon egentligen reagera om du tex säger när hon ljuger att "nä, så där var det inte alls". Hon är säkert livrädd för att höra orden "nu ljuger du". För vad ska hon säga då för att rädda sin egen stolthet och sitt rykte. Hon vill inte bli känd som den där som ljuger om allt. Hon är säkert så mycket värre nu för att hon är livrädd och spänd och nog helt medveten om att hon vävt in sig själv så hårt i sitt nät av lögner att hon snart inte kan andas. Hon har inte en blekblå om hur hon ska trassla ut sig ur det här med värdigheten i behåll. Men vi tror alltså att det enda sättet för henne att sluta ljuga är att lögnerna uppdagas. Klart att du ska ha ett ordentligt snack med henne ensam först - börja inte säga emot henne framför kompisarna så att hon måste "save face" genom tex att säga att det är DU som ljuger nu. Det blir det bara gräl och kris av. Okej, hon kommer nog att bli upprörd och arg fastän du tar ett djupt snack med henne på tumanhand också. Dåligt samvete brukar alltsom oftast ge sig uttryck i ilska, anklagelser och förnekelser. Den som har dåligt samvete och vet att hon/han har fel brukar vara den som skriker och härjar mest.

MEN, hon kommer ju att veta innerst inne att du har rätt och att hon har problem med ljugandet. Hon kommer troligen att vara arg på dig för att du drog ut det i ljuset så att hon MÅSTE se på det. Men förhoppningsvis så är hon så pass mogen, har sådan självinsikt och förstår vad som är värdefullt i livet, att hon kommer över sin ilska. Risken finns att ni blir ovänner ett tag, men det är tyvärr upp till dig att hålla fast vid henne och inte låta henne sura och dra sig undan dig. Det är INTE DIG DET ÄR FEL PÅ! Det kan bli obehagligt för ett tag, men försök att hålla fast i hur god vän du är nu. Säg det inte åt henne, för då kommer hon att ta ännu mer illa upp och känna sig ännu mera skit och då kan hon bli ännu ilsknare. Men vem ska kunna säga sanningen om inte en äkta vän? Ingen annan kommer att säga något och om ingen säger något kommer hon att fara mer och mer illa tills hon inte har en chans att rädda sig. Risken finns också att någon som inte bryr sig om henne, typ kompisgänget på stan/ute på byn/i skolan kommer på henne med att ljuga och retar henne och skrattar åt henne för det. DET skulle vara förödande för hennes stolthet och rykte.

Så ja, i korthet, nu måste du prata med henne om det här. Vi förstår att det inte är lätt och att det känns obehagligt, men det är bara sådant man måste göra emellanåt i livet. Man bara måste och så händer vad som hända skall. Ni kanske blir otroligt mycket bättre kompisar efter det här, kommer varandra nära på ett helt nytt vis genom att ta er igenom den här krisen tillsammans. Kanske säger hon helt upp bekantskapen med dig efter ett praktgräl. Kanske så var det här den lilla puffen hon behövde för att själv få mod att sluta ljuga. Det kanske inte alls kommer att bli jobbigt och hemskt - hon kanske är mogen för det och har insett själv vartåt hon är på väg. Att sluta ljuga kommer hur som helst troligen att vara svårt och tungt för henne. Kanske som att sluta röka eller stjäla eller supa, det är inte bara en vana, det är nästan som en livsstil och man måste hitta ett nytt sätt att leva på för att kunna gå vidare. Det kommer troligen att vara tungt för henne sedan när gamla lögner hon sagt dyker upp i samtalet igen. Det kan nästan vara omänskligt svårt att i efterhand erkänna att "nä, det där hittade jag bara på, det var inte sant..."

så snälla söta, försök att orka vara där för henne. Försök att inte ta hennes ilska personligt. Det finns ett uttryck, "Don´t kill the messenger" (döda inte budbäraren) som vi hoppas du kan ha i minnet. Med det menar vi att du ska försöka komma ihåg att det inte är DIG hon är arg på, hon är arg på sig själv för hon vet att hon gjort fel. Vi hoppas att det går smidigt och lätt och att ni blir bättre kompisar av det här. På sätt och vis är allt upp till henne, eftersom hon har ansvar för sitt eget liv. Hennes liv är inte ditt ansvar - men hur skulle du må om du bara lät henne ljuga vidare och kanske ljuga sig själv rakt ner i sk*ten? Försök göra allt du kan för henne. För hennes skull och för din egen skull.

(Och skriv jättegärna in igen och berätta hur det gick!)
Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna