Problem......

Hej!

Ja se tjejer! De kan vara sådana experter på att förvänta sig att folk ska vara tankeläsare! Inte nog med det, de förväntar sig lätt att alla andra ska förstå precis hur de tänker, känner och uppfattar olika saker som sagts och gjort. Du kanske är helt "oskyldig" här, alltså att det du sagt om henne inte alls hade någon baktanke bakom, inte alls var menat som något kränkande eller skit-pratande eller något alls. Du kanske bara sa något i förbifarten om henne, och som i "Trasiga telefonen"-leken så blev det du sade förvrängt på vägen genom mellanhänderna. De kanske tolkade in något helt annat i det du sade, spekulerade kanske att du egentligen menade något helt annat - eller så har HON tolkat in sina egna grejer i det de säger att du sade.

Vem då detta "de" än är. Kan ju vara någon gemensam bekant med någon helt egen agenda, egna baktankar tex att imponera på henne, skapa lite spännande skvaller genom att göra en konflikt mellan er, j*vlas med dig eller vadsomhelst. Svårt att veta då du inte ens vet vem du sagt vad till och vad som berättats för henne.

Ett tredje alternativ är att hon faktiskt inte är riktigt säker på att du sagt det som någon påstår att du sagt eller är säker på att du menat det hon nu misstänker. Därför kanske hon inte vill säga rakt ut vad det är hon tror att du sagt, kanske det är därför hon säger "du borde nog veta", så att du faktiskt ska säga hur det låg till?

Men oavsett, eftersom det här har lämnat att störa dig - du verkar ha dåligt att vara av det här - så är det bäst att du säger som det är åt henne. Börja med att säga att du inte är någon tankeläsare och ärligt inte förstår vad hon syftar på och vad hon är arg på. Eftersom du inte minns vad du kan ha sagt åt vem och varför. Säg att du gärna vill reda ut det här och inte alls vill henne illa eller vill fortsätta vara ovän. Säg att du ju inte kan säga förlåt utan att ens veta vad det handlar om. Säg att något kanske har misstolkats på vägen och att du gärna vill rensa luften mellan er, eftersom hon var en god kompis.

Vänskap är faktiskt något vi alla måste lära oss, en läroprocess som pågår från sandlådan på dagis till dödsbädden. Ingen föds som den perfekta Vännen med stort V, utan alla måste vi göra misstag, bryta mot "regler" och pröva oss fram för att utvecklas till bättre och bättre kompisar. Så även om det visar sig att du sagt något som hon haft "rätt" att ta illa upp av, så är du ju värd en andra chans. Hur ska du kunna lära dig något av dina misstag om hon inte ens förklarar vad som var ett misstag och ger dig en chans att säga förlåt eller bättra dig nästa gång? För det kan ju vara så att du sagt något, som du tyckt att har varit helt okej att säga om en kompis, men som hon INTE har tyckt att är okej att säga om en kompis. Redan killar och tjejer i allmänhet brukar ju ha olika uppfattningar om vad som är okej tex att skämta om eller inte.

Så låt inte det här lämna och gnaga som en sticka i foten utan ta tag i det. Du kan fråga via nätet, men ännu bättre är det att tala om det här f2f med henne! Blanda absolut inte in några andra, utan ge henne en chans att få vara sig själv tillsammans med dig, gråta om hon behöver det och så att du kan krama henne om hon behöver det. För risken är också att det här lämnar som en sticka i hennes självförtroende-fot och påverkar henne resten av livet (påverkar hennes självkänsla, hennes inställning till killar, hennes tillit till kompisar osv). man vill ju inte heller gärna bli ihågkommen som den där skitstöveln som sårade utan att fatta att han sårade. Och som sagt, du kan kanske lära dig något av det här (om du inte försöker spela macho, okänslig och som om du har rätt i allt du gör och säger).

Berätta gäääärna sedan hur det gick? Inte direkt vad det var du hade sagt, mera om ni bliv kompisar på nytt sedan :) Vi håller tummarna!

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna