Samvetskval

Hej!

Du är en underbar vän som bekymrar dig och vill hjälpa fastän h*n inte vill. Situationen är jättesvår för dig, eftersom du å ena sidan inte vill berätta den hemligheten din vän bad dig att hålla men å andra sidan vill att h*n ska få hjälp.

Men det är nog så att du skall berätta om saken till någon vuxen. Din vän behöver hjälp och det finns en massa utbildade och erfarna vuxna som kan hjälpa. Skolkuratorn, kommunens psykolog, ungdomsledare... Visst är det h*n som bestämmer vem h*n berättar om det till - men på någon nivå vill h*n nog ha hjälp eftersom h*n berättade om saken till dig. Du har ju inte ansvaret för din vän, men man kan ju inte bara blunda och låtsas att man inte ser eller vet att något är på tok.

Egentligen borde man inte vara rädd för att be om hjälp för sin kompis skull om man känner att h*n inte klarar av sina problem själv eller bara med din hjälp. Visst kan kompisen bli sur för att du drog fram h*n(ne)s problem så att h*n måste ta itu med dem, men innerst inne måste h*n nog förstå att du gör det för att du bryr dig.

Du ska alltså nog berätta om saken, men du ska också försöka få kompisen att berätta själv åt någon. Försök få kompisen att förstå att det är på väg utför och att du inte vill att hon ska må dåligt och att det inte är farligt eller skamligt att be om hjälp. Och h*n ska nog göra det så fort som möjligt, för på det nya stället har h*n ju inte ens dig att prata med.

Hoppas det ordnar sig,
Kraaaaam!
Hälsar Ungdomsinformatörerna Lena och Liselott