Skräck

Hej Oliven!

Nu råkar ju din fråga då ha kommit till två riktiga fegisar som inte vågar se på skräckfilmer ;) Jo, en liten dos klarar vi, men å andra sidan har vi också mardrömmar ännu idag som vuxna av vissa filmer som gick över våra personliga gränser för vad vi tål. Eller inte mardrömmar på natten, utan mera vakendrömmar, sinnebilder av scener ur vissa filmer som fortsättningsvis kan störa oss i olika situationer. Exempelvis såg Liselott en (Steven King kanske?) kortfilm en gång av en levande oljefläck som åt upp ungdomar vid en sjö - och ännu idag har hon lite obehag av att simma på djupt vatten. Högst troligen kommer du också att ha liknande "ärr" i ditt liv framöver, det har nog alla. För förr eller senare går man över gränsen för vad det egna psyket tål. Visst, man kan härda sig själv och se bara värre och värre saker för att reagera lika hårt som förr, men skadan är ju liksom redan lite skedd, eller hur.

Det är av den här orsaken det finns åldersgränser på filmer, ja även på texter som Creepypastor. Det är inte bara så att alla människor har lite olika gränser för vad som är "too much", utan ju yngre, desto lägre gräns. Det är ju rätt självklart att tecknade Spider-Man är för mycket för en 3-åring, eller hur? Att 3-åringen då kan få sömnproblem, kanske känna sig osäker i dagis, bli mer aggressiv eller säga saker som anses elaka?

Jag kollade snabbt på Statens medieråd, som lägger åldersgränserna på filmer i Sverige, vad exempelvis de baserar sina beslut på. De berättar att det inte handlar om att bedöma om en film är lämplig för en viss åldersgrupp, utan bedömer mängden och "kvaliteten" på bland annat våldet, ångesten, skärck, hot och lidande. De ser dock inte på sådant som exempelvis grovt språk, drogmissbruk eller sex. Genom forskning och undersökningar vet de då på ett ungefär hur mogna barn, alltså enligt medeltalet för en viss ålder, som det här kommer att bli skadligt för. "Olika tittare kan uppfatta samma film på olika sätt, inte bara beroende på sin fysiska ålder. Intellektuell och emotionell mognad, uppväxtförhållanden och medievana är exempel på andra faktorer som påverkar hur personer tolkar filmer. Ett känsligt och utsatt barn kan reagera annorlunda än ett tryggt barn." http://www.statensmedierad.se/Aldersgranser/Aldersgranser-for-film/Aldersgranserna/

Även Finland har såklart sina egna bestämmelser för hur åldersgränserna sätts, men de tar (förutom det som Sverige också har) även med sex och drogmissbruk samt psykiskt våld om det anses vara skadligt. Exempelvis om det handlar om våldtäkter, pedofili eller våld mot djur som framställs på ett "njutningsfullt" sätt så blir det 18-års åldersgräns på det. Sådana här saker kan skada vilket psyke som helst, men speciellt barns - och speciellt om barnet inte ens får behandla och gå igenom det hen sett tillsammans med en trygg vuxen som kan förklara skillnader i morla osv.

Så vännen, faktum är att du ser/läser saker som är lååångt över din fattningsförmåga. Så himla mycket mognare, mer härdad eller "starkare" än dina jämnåriga kan du absolut inte vara så att du skulle klara av det som klassas som allra värst och alltså har 18-års åldersgräns. Så jo, vi tycker du ska trappa ner på skräckmängden så att du inte ser det värsta i alla fall. Just nu kanske du inte tycker att du lider av det du sett, men du vet inget om hur det påverkar ditt psyke i långa loppet heller. Och är det så bra att vara modigast i klassen? Inte om du betalat dyrt psykiskt sett för modet och inte om det bara gäller att se på skräck, inte sådant mod du behöver i livet som att våga gå till en arbetsgivare och fråga om sommarjobb eller berätta för killen du gillar att du gillar honom.

Men visst finns det psykologiska förklaringar till varför de flesta gillar ett visst mått av skräck. Exempelvis skräckfilmer sätter igång flera av våra mest grundläggande instinkter, att fly eller slåss för överlevnaden, med hjäälp av stresshormoner som adrenalin. När vi sedan får pusta ut, "har klarat oss" undan det farliga - vilket vi ju gör när filmen eller scenen är över - så får vi en stark endorfinkick (endorfin är ett njutnings- och belöningshormon). Det är samma sak som gör att exempelvis extremsportare njuter av att hoppa fallskärm nedför ett klippstup och liknande. Det farliga är dock att man kan bli beroende av kicken man får av de här hormon-stormarna i kroppen. Samtidigt blir man "bedövad" och behöver värre och värre tex skräckfilmer för att få samma mängd hormoner i kroppen igen. Vilket alltså gör att man går över sin gräns och ser saker som skadar.

Om du kan trappa ner och åtminstone inte se de som är förbjudna under 18, så vore det jättebra! Har du svårt att sluta, så be om hjälp, för beroenden kan vara kämpiga att ta sig ur utan hjälp. Det var bra att du frågade oss, det visar att du nog innerst inne vet att du inte mår bra av det här och vill göra något åt det. Så följ ditt eget förnuft nu och ta hand om dig själv, skydda dig själv. Prata gärna hursomhelst med dina föräldrar om det här - föräldrar är för det mesta den största källan till grundtrygghet i livet och kan hjälpa dig att klara dig ur det här.

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna