Det är jobbigt men inte för jobbigt, jag klarar mig bra i skolan och i sociala sammanhang, så de inte direkt ett jätte stort hinder i mitt liv. Men jag vill bara inte att jag hamnar i den situationen igen.. har ni tips på vad jag kan göra? Jod
Hälsovårdare och sexualrådgivare Tessi svarar
Hej,
Det du skriver är inte ovanligt eller unikt på något sätt. Det är så att säga nackdelen med att man kan få svar på alla sina frågor på internet - men utan någon som helst garanti på att svaret baserar sig på fakta eller ens är relevant.
Nästan alla symtom man upplever nån gång är så pass allmänna att de kan upplevas även vid en allvarlig sjukdom - men nästan alla gånger är det falskt alarm. Så jag tror precis som din mamma att sannolikheten att din huvudvärk beror på stress/sömnbrist/oro är betydligt större än att den skulle vara ett symtom på cancer. Nästan alla människor har ju huvudvärk nån gång men väldigt sällan handlar det trots allt om cancer. Och om man hela tiden försöker känna efter i kroppen så är det nästan alltid någonting som känns någonstans, det kliar lite på ett ställe eller sticks eller värker - och det är inte ett tecken på att du är döende utan på att du lever.
Jag vet inte om det finns så mycket annat du kan göra åt saken än att försöka tänka logiskt - är det sannolikt att det rör sig om cancer. Vad har du för anledning att tr att det är det och kan symtomen ha en annan, mer sannolik förklaring?
Jag vet att det är svårt, och att paniktankar inte är viljestyrda. Om de skulle vara det så skulle det ju inte vara ett problem. Men du kan också testa med att tillåta paniken, att försöka verkligen känna efter hur den känns och sätta en siffra på hur stark den är - för då kommer du ganska snabbt att känna då den sjunker. Kroppen orkar nämligen inte hålla samma paniknivå speciellt länge. Så även om paniken är på nivå 9 först - så försöker du sitta stilla och känna efter - tala gärna högt och lugnande till dig själv - och på några minuter tror jag att paniken kommer att ha lagt sig lite.
Försök alltså att inte vara rädd för själva rädslan, utan hitta metoder att lugna dig själv. Du är en logisk person så jag tror att det kommer att bli lättare med tiden. Försök att ta det lugnt och undvik onödig stress i största allmänhet så kommer antagligen detta problem också att minska.
Kram
Tessi
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar