Först; ni är en jättebra sida! Bara så ni vet.
Frågorna: Jag har många olika vänner från min förra skola och vi umgås regelbundet numera också. De i min nya klass har jag börjar lära känna, men vi spenderar så pass mycket tid i skolan att vi inte ses på fritiden. Men. De vänner jag har är jätteolika mig, och jag känner att jag inte har någon jag riktigt trivs med till 100, en person man kan lite på och berätta allt för etc. Jag har svårt att lita på människor så det kanske bidrar, men även när jag kanske ska umgås med två nära vänner känns det som om vi har kul alls. På ett sätt känns det som om vi umgås mest för att de inte har något bättre för sig, inte för att de faktiskt vill. Självklart tycker jag att det är kul att vara ett stöd för dem, men det känns som om de tar mycket för givet och bara väntar på att lyckan ska komma emot dem.
Under nyår umgicks jag däremot med andra människor jag som inte känner lika bra som de jag vanligen umgås med. De jag var med då ville verkligen ha kul och uppskattade tillställningen, vilket mina andra vänner inte visar alls. Dock känner jag mig aningen osäkrare med dem, kanske för att jag är rädd att förlora dem. De andra verkar däremot vara i behov av mig och där känner jag mig mer som ledaren än med de andra då jag är en i gänget.
Vad ska jag göra? Det känns så hopplöst att jag inte brukar ha kul med det jag litar på mer medan jag med de jag känner mindre bra har jättekul med. Jag har ingen aning om vad jag ska göra, för jag vill verkligen ha kul och inte bara känna mig som "hon som alltid finns där". Att dessutom ha en person som god vän som jag har kul med, känner mig säker med och litar på vore en dröm, för numera när saker händer känns det inte som om någon av mina kompisgäng skulle kunna vara en person jag ringer till. Snälla hjälp!
Hej!
Vänskap hör till de här stora grejerna som betyder så mycket, men som man måste lära sig. Vi har varit med ett tag, så vi ska berätta vad vi lärt oss (lite av det åtmisntone, det som vi tror att gör ditt vänskapsliv lite lättare att klara just nu):
Ingen föds som den perfekta vännen, men hemligheten är också att ingen kommer att vara den perfekta vännen för alltid. För människor förändras, det ser vi när vi ser tillbaka på våra liv. Vi utvecklas, mognar, ändrar åsikter, tycke och intressen, får nya vänner som påverkar oss och förändrar oss, förlorar vänner... Människor förändras och det kanske är något man inser först när man levt ett bra tag och har sett vänner komma och gå. I tonåren lever man mer i nuet, ser bara det som finns runt en just nu, men tro oss, under livet kommer du att hinna ha maaaassor av vänner.
Vänner kommer att komma och gå. Det är ytterst få som är kompis med sina barndomsvänner när de blivit vuxna, det är få som ännu i gymnasiet är kompis med samma människor som i högstadiet - eller som är lika bra kompis och på exakt samma sätt som då - osv. Sedan kommer man att träffa en massa nytt folk som man blir vän med, tex kompisar under lägret på sommaren eller på sommarjobbet, studiekompisar, pojkvännens kompisar, arbetskamrater.... Och lika vanligt är det att människor försvinner ur ens liv, tex för att man har ett stort gräl med dem eller så bara rinner vänskapen ut i sanden eller man flyttar eller börjar i ny skola.... Man kanske utvecklas och konstaterar en vacker dag att man inte längre passar ihop, inte har kul ihop längre, inte kan prata om allt osv. Sedan finns det olika typer av vänner i olika situationer eller för olika behov. Man kan ha en kompis i fotislaget, en i skolan, en på sommaren, en man kan ringa då man är deppig, en som man far på fest med osv. Alla är de värdefulla, men vi tror som sagt dels att den perfekta vännen inte existerar och dels att man har olika vänner för olika saker och under olika tider.
Kanske är det det som hänt dig nu? Du kanske befinner dig lite mitt emellan gamla och nya vänner? Att du känner att de två nära vännerna mer behöver dig än du dem kan vara ett tecken på att ni håller på att glida ifrån varandra. Det är inte så givande längre att vara vänner men i brist på bättre så fortsätter ni fastän gnistan har slocknat? Det är lika vanligt i vänskapsförhållanden som i kärleksförhållanden. Det kan vara en tillfällig svacka som går över, men det kan också vara så att ni bara fortsätter vara vänner av gammal vana även om ni (du?) kanske växt ifrån varandra.
De nya vännerna igen är lite för nya ännu för att du ska känna dig helt bekväm och trygg och dig själv med dem. Men det kommer säkert. Igen är det lite som med nyförälskelse - antingen så finns vänskapen kvar även sedan när "smekmånaden" är över med de nya, eller så funkar de inte heller och du hittar ytterligare nyare vänner. För speciellt första hösten i en ny skola är det vanligt att man hittar "första bästa som kommer emot en i korridoren"-vänner, som man inte längre hänger med på våren sedan, för att man hittat någon som passar ännu bättre. Det återstår att se var ni landar: vi rekommenderar ändå att ta emot all vänskap med öppna armar och se vartåt det bär av!
Så vänner kommer att komma och gå och det är vanligt att man har flera bästisar under livet (ja, även som vuxen). Men det där med den perfekta bästisen som man kan berätta allt åt så tror vi personligen att bara är en myt. Att förvänta sig att någon ska vara perfekt för en själv är nog att kräva för mycket. Man kan vara de närmaste vänner, men man är ändå två skilda personer och det ska man vara också. Och att hitta någon som man kan berätta allt för och lita fullkomligt på - det finns nog de som passar in på det, men det här förtroendet tar oftast tid att utveckla och man måste förtjäna förtroende. Säkert kommer du snart att ha en vän som du kan prata om allt med och lita helt på - men världen går inte under tills dess. Som sagt, det finns olika typer av vänner och alla är de lika viktiga. Det är underligt hur vi tjejer alltid helst skulle vilja ha en bästis och gå genom livet i armkrok med en annan tjej, men det handlar också om självständighet och självkänsla - att våga stå på sina egna ben utan att alltid ha någon att luta sig mot. Att lära sig att vara ensam är en värdefull konst som man kommer att behöva många gånger i livet - tro oss - och att inse att folk kommer att komma och gå gör livet lättare att uppskatta. Det kan stå en tjej några meter ifrån dig nu som du knappt ens tittat åt en gång, som en vacker dag kommer att vara din närmaste kompis som du inte kan fatta att du kunnat leva utan :D
Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar