Jag vet inte hur jag skall förklara och när jag ska förklara så blir det åftast att det är bara jag som förstår det :P
Men det har varit så att jag o min bästa van under sommaren har tafstat på varandra, tagit varandra på privata ställen, smekt varandra osv, nu efter ca 1 vecka har hon börjat taffsta på en annan tjej.
Hon retari inte mig som hon brukar (som jag tycker det är roligt) hon håller den andra tjejens hand, och håller om henne, men nyförtiden pratar hon inte ens med mig. Bara om jag frågar nånting elr bara nånting småt.
men i dag 2 sista passen visade jag att jag var lessen och va inte "dum & rolig" som jag annars har varit, hon + 2 andra vänner frågade vad det var men jag sa bara att jag inte kunde säga det. För om jag säger det så skulle hon (kanske) vara med mig på rasten och hålla på som förr, men jag vill att hon ska vara med mig utan att säga "hej mins du mig?"
Så det vill jag veta är att hur får jag tillbaka min bästa vän utan att säga till henne att jag är djupt förkråssad!? elr hur jag ska bete mig för att få henne att vara med mig i skolan igen!?
Tack för svaret i förväg & hoppas du förstod! + Tack fö allt annat hjälp jag & andra som jag känner har fått här, skulle int veta vad jag skulle djöra utan decibel!
Anonym!
Hej!
För det första: JÄTTETACK för berömmet! Vi är så glada att vi har kunnat hjälpa både dig och dina kompisar, känns så skönt att veta att vi gör någon skillnad!!
Nu ska vi på kontoret (ungdomsinformatörerna + Sexsnackaren Ann-Sofie) med detsamma svara på din fråga, för vi började genast diskutera den när vi kom på jobb nu. Hoppas vi kan hjälpa dig en gång till ;)
På sätt och vis är det här ett komplicerat problem, eftersom det verkar vara två stora grejer/känslor inblandade: vänskap och intimitet/sexualitet. Å ena sidan är ni bästisar, å andra sidan kunde man säga att det lite väger över på "flickvän"-sidan också. Inte så att ni sagt rakt ut att ni är ihop eller att ni är älskarinnor eller något, men det att ni smekt varandra mm kan man tolka som att ni är MER än bara vänner. Skulle det vara en pojkkompis skulle det här kanske synas tydligare, så där i allmänhetens ögon, men poängen är att du kanske nu reagerar också som en sviken flickvän, inte bara som en sviken bästis. Ni hade inte lovat varandra något när det gällde den sexuella biten av ert förhållande, så på sätt och vis kanske man skulle kunna likna det vid de "överenskommelser" folk brukar ha när de är KK (knullkompisar). Då tänker vi mest på den "KK-regeln" att ni båda var överens om att ni fick röra vid varandra intimt och det var ett förtroende ni gav varandra. Ni hade säkert inte lovat varandra att ni inte fick röra någon annan intimt, men ändå känner du dig sviken av att hon "for" med någon annan. Har vi rätt - eller är vi helt ute och cyklar nu?
Att känna sig övergiven av sin bästis är nog något som alla skulle må dåligt av och ha svårt med. Speciellt tjejer är mycket för det här med att ha en bästa vän och oftast finns det en massa starka känslor och förtroenden inblandade där. Är man Bästisar så brukar det, på ett ungefär, betyda tex att man alltid ska välja varandra framom andra, alltid vara lojala mot varandra och helt enkelt trivas bäst tillsammans. Så om det skulle ha varit så att hon bara började umgås mer med någon annan än dig, så skulle det ändå ha varit stort och smärtsamt för dig, det förstår vi. Att bli bortvald är alltid jobbigt, speciellt om skillnaden mellan förr och nu är stor och kom hastigt på. Man känner sig lätt chockad och sviken och övergiven då.
Nå, ser man bara på vänskaps-perspektivet här, så är det tyvärr så att även vänner kommer och går under livet. Det kan vi se i våra "backspeglar". Det är vanligt att man exempelvis har en bästis från samma by i lågstadiet, växer ifrån henne i högstadiet och börjar umgås med tex ett gäng från en annan by (samtidigt som man kanske har andra kompisar på fritiden eller inom fritidsintresset), får ett tredje gäng kompisar i yrkes/gymnasiet, igen helt andra kompisar under studietiden osv. Kanske håller man kontakt med gamla kompisar, kanske inte alls, kanske har man annorlunda vänskap med dem senare i livet. Vår poäng är att vänskap tyvärr går i vågor under livet, att det här KAN eventuellt också vara en naturlig utveckling för din del. Någon som betytt mycket kanske betyder mindre efter ett tag, medan någon annan kommer in i ditt liv och börjar betyda mer. Jo, vi fattar att det här är svårt att förstå, det kanske hör till de här grejerna man inser med tiden och ett långt liv - men när man är mitt i livet, så lever man kanske mest för sekunden, men tror samtidigt att allting ska vara för all framtid. Då är det svårt att se att saker kan vara annorlunda efter en vecka eller en månad. Och ofantligt svårt att inse att risken finns att man inte kommer att vara bästisar för alltid - eller att man kanske måste ändra på något i vänskapen för att vänskapen ska kunna överleva.
Orsakerna till varför man inte alltid är likadan kompis med en person hela livet kan vara många: gräl, att man blivit allt mer olika, att endera flyttar till annan ort... I ert fall kanske det kommer att vara att hon blivit mer intresserad av någon annan, kanske till och med sexuellt intresserad. Det kan vara tillfälligt, men det kan också tyda på att hennes vänskapskänslor för dig inte gick så djupt? För skulle hon verkligen värdesätta dig som vän, så skulle hon inte sluta prata med dig. Hon skulle inte nonchalera dig för någon annan. Om vi jämför det med vilket vanligt tjej-bästispar som helst, så borde ju den ena tjejen kunna bli kär i/kåt på en kille utan att sluta vara bästis med tjejen. Fast visst finns det en massa tjejer som väljer killen framför sina kompisar, som till och med kan sluta umgås med sina kompisar och dissa dem bara för att hon ska hänga med sin pojkvän. Kärlek och/eller kåthet kan göra underliga saker med människor... Förhoppningsvis är det bara så enkelt i ert fall att hon inte riktigt insett vad det är hon sysslar med. Att hon bara inte "håxat" att hon sårar dig när hon ägnar den där andra tjejen så mycket uppmärksamhet. Alla kan vi vara lite distraherade eller självupptagna ibland och oftast hjälper det med en enkel påminnelse och tillsägelse då. Ett "hallå, nu gör du fel som glömmer bort mig!" och så blir allt bra.
Men om er relation är liksom lite av en blandning, lite mer än bara vänskap, så kanske du också känner dig dubbelt sviken? Ni hade något speciellt tillsammans, inte bara som bästisar, utan ni utforskade också varandra och kanske er sexualitet tillsammans. Kanske känner du svartsjuka inte bara för att din bästis umgås med någon annan utan också för att det är en annan som hon är intim med? De delar nu något som bara du och hon delade förr. Vi förstår absolut att du är ledsen - men också att det svider i din stolthet. Vi förstår att du inte vill "tigga" om hennes uppmärksamhet och är rädd att hon bara ska vara med dig av medlidande eller av tvång. Men vännen, du riskerar ännu mera att hela ert förhållande ska rinna ut i sanden om du inte gör något nu. Om du bara låter henne hålla på med den där andra tjejen utan att säga "hej, minns du mig?", så kanske ni glider ännu längre ifrån varandra. I både vänskap och kärlek måste man ibland göra det som känns obekvämt, skrämmande och ibland till och med förnedrande. Om du inte vågar riskera något, så kan du inte heller vinna något. Kan du acceptera att er vänskap tog slut bara för att du fegade ur, för att du var för stolt för att försöka rädda det? Kanske blir det inte som förr mellan er, men det kan bli något nytt, till och med bättre. Kanske hon inte förstått att uppskatta dig förrän du säger till, kanske er vänskap blir till och med bättre efter den här krisen?
Prata med henne! Säg hur du känner! Ingenting blir bättre av att du surar i ett hörn eller klistrar på ett falskt leende. Jo, vi vet att du är skärrad nu, men i livet måste man göra saker som man drar sig för - det är vad MOD är.
Stoooor kraaaaam och vi håller tummarna att allt blir bra!
Hälsar ungdomisnformatörerna Liselott och Sanna och Sexsnackaren Ann-Sofie
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar